runawaydream

Började skriva på ett enormt inlägg. Men det skulle förmodligen ta mig hela natten att färdigställa. Jag får helt enkelt publicera alla dom raderna någon annan dag. Har precis kommit in i vår cabin efter att ha suttit ute tillsammans med syrran och tittat på stjärnhimlen och småpratat. Har sagt det förut och säger det igen. Jesus, vilken stjärnhimmel det är här ute.




Har inte så mycket mer att säga. Dagarna flyter på här ute i bushen. Vi jobbar, äter, sover och så rullar det på. Kunder kommer in. Antingen har vi en extremt busy dag med heaps av saker att göra, ett femtiotal människor att servera och man får rent ut sagt springa häcken av sig. Eller så är det som igår. Man står i baren framför tv:n i fem timmar och tittar på biggest loser och serverar en öl. Haha, okej det där lät ju mer tragiskt än vad det är.

Tror jag och syrran har bestämt oss för att vi kommer nöja oss med att göra sex veckor här i alla fall. Alltså exakt tre veckor till. Så halva tiden kommer ha gått i morgon. Trivs bra här, men sex veckor räcker lagom just nu. Jag kan ju alltid återvända hit om jag skulle vilja det också. Dessutom är vi så himla taggade på att få fortsätta vår resa upp längst med kusten! Har så mycket saker kvar att göra och att se! Därför har jag nu också redan börjat mitt jobbsökande uppe i Cairns. Lika bra att vara ute i god tid om man kan. Speciellt om man ska få finbesök från Svea rike...

Kanske även ska tillägga att det inte regnat en droppe här. Måste även få tillägga att jag saknar mina två jobb som jag hade där hemma i sverige mycket mycket mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra. Saknar allt fint där hemma. Mina vänner, min familj, mitt hus, mina djur, mina släktingar, snön, mina två fd jobb. I can go on forever. Men jag väljer att stanna där. Ni vet vilka ni är som är saknade.