runawaydream

Hade skrivit ett långt djupt inlägg som jag skulle behövt svar på, som nu försvann. Pga blogg.se. Inga ord för det. Om jag inte var gråtfärdig innan så är jag det nu. 

Jobbat tio timmar i baren idag. Vi får inte sitta ned under våra arbetspass heller. Förmodligen därför jag är gråtfärdig nu också. Känner mig som en whiner. Men jag är verkligen inte van att jobba inom restaurangbraschen. Första gången någonsin som jag får käka middag ståendes. Och första gången jag jobbat tio timmar utan någon ordentlig rast. Min vän Marcus brukade alltid berätta för mig om sina dagar på jobbet (inom restaurangbraschen) och jag blev lika chockad varje gång. Trodde inte det var möjligt att människor behövde jobba tio timmar utan rast och äta sina måltider ståendes?

Men jorå, nu får jag känna på hur det är själv. Hur fasiken har du klarat av detta i så många år Marcus? Arbetssysslorna är visserliggen sjukt roliga!! Men nej, jag skulle verkligen inte orka jobba inom restaurangbraschen en längre tid. Herregud vad jag ber till gud att mina två fd jobb hemma i Sverige vill ta mig tillbaka när jag väl kommer hem. Något jag i alla fall måste göra är att sluta jämföra mina kommande jobb med dom två jag hade hemma i Sverige. Jag kommer aldrig bli nöjd om jag inte slutar med det.



I morgon är det tydligen alla hjärtans dag. Jag har i alla fall hela dagen ledigt.